Det är något visst med Hem till gården, Aidensfield, Doktorn kan komma och resterande brittiska drama-komedi-tragedi-serier. Det är ungefär samma känsla i alla. Jag har funderat mycket på det där, eftersom jag har sett Hem till gården varje dag den senaste veckan. Det har inte varit något annat värdigt på TV under den halvtimmen och jag tycker alltid att man ska ha upplevt det man kritiserar.
Jag har hursomhelst kommit fram till vad som gör känslan likadan i alla brittiska serier. Allt är så sjukt blekt. Fotolinsen eller vad det heter är blekt, alla människor har blek hy, alla tegelhus är typ vitgula och allt är bara blekt.
Precis som folk med glasögon ser ut när de tar av sig glasögonen. Då ser dem bleka ut runt ögonen. Den känslan vilar över brittiska serier. Mycket märkligt.
Jag sitter för övrigt och tjuvbloggar på jobbet. Jag har redan lyckats hooka två bokningar, medan de flesta andra inte har tagit en enda ännu. Yeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh herregud vad jag förstår vad du menar. Blekt och urtvättat. Precis så. Det är något så galet själsdödande över de där serierna. En specifik känsla som bäst liknas vid en avslagen bakissöndag i mars. Jag hatar mars.
hosthost, doktorn kan komma är väl Australiensisk? Dock seriöst fulare att jag vet det en att du skrev fel.
Skicka en kommentar