Jag är säker på att Antony Hegarty (från Antony and the Johnsons) har gått igenom så mycket mer än vad man anar. Hur det än är så är han bättre på att blotta den svarta delen av sitt hjärta på ett ärligt sätt än jag någonsin sett förut. Jag har aldrig sett något såhär ärligt och bra i hela mitt liv.
Okej, Jonathan Davis (sångaren i KoRn) är ju också en klass för sig, men den här mannen... Fy fan vad han fick mig att tappa hakan femtiomiljoner mil.
Ofta i ballader är texterna banala. Ni vet alla klyschor som: I need your love so much, I can't wait to feel your touch & I understand your pain, while standing here in the pouring rain.
ALLA såna där texter blir banala och töntiga eftersom att det oftast är oärliga artister som framför dem. Även om det oftast är en låtskrivare som har skrivit låten ÅT artisten så finns det många som skriver såna texter till sig själv. Ändå blir det inte ärligt.
Antony Hegarty är en sån här snubbe som hade kunnat sjunga de töntigaste klyschorna, och ändå framfört dem så ärligt att man hade trott på honom.
Hans texter innehåller till och med lite banala rader, men det spelar ingen roll. Lyssna på honom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Han är magisk.
Hoppas du har hört deras cover på Knockin' On Heaven's Door!
you can take the braggin', the boastin
add up the passion, devotion
the crabs that lack in emotion
we throw them back in the ocean
the pharaohs packin' the potion
we back in action
and rappers are chokin'
acting like the smoking cats
their backs will be broken
han lät litegrann som en plågad hund i en massagestol när han sjöng.. körde ett sjukt eget stuk.. Med andra ord så tyckte jag han var bra.
Skicka en kommentar