Biomentalitet.

Där i regnet stod jag en ledsen torsdagskväll. Jag tittade upp mot statyn som symboliserar solidaritet och tänkte att Möllevångstorget i Malmö är the place to be.

Det kom två kvinnor gåendes mot mig, med mångkulturiska restauranger i bakgrunden. Ena var kvinnan med blå ögonskugga och den andre var för mig då okänd. Jag skulle träffa dessa kvinnor för att ta en öl. En after work-öl, if you will. En vuxenöl, i I will.

Vi satt där på en liten ledsen bar i Malmö och talade djupt utan att ta oss själva på för stort allvar.

Fredagen var fylld av Bra Saker:

• Havet.
• Fika vid havet med kvinnan med blå ögonskugga, nu utan.
• Malmö Stadsbibliotek (jag satt där och läste om grafisk formgivning)
• Matlagning.
• Seven Pounds, med Will Smith.

Lördagen var också fylld av Good Things:

• Ett 6-pack folköl från LIDL.
• Pizza.
• 12 skrikande, high-fivande män framför Sverige-Portugal.
• 6 skrikande, välklädda kvinnor som vägrade Earth Hour.
• Dans.
• Återträff av en gammal afrikansk vän utan en bil.

I går var jag och Mirja på bio och såg Män som hatar kvinnor. Den får 4/5 toasters. Det var sjukt modern och välgjord faktiskt, och Michael Nyqvist är en gud i skådespelarkläder.

Men VARFÖR. Oh, VARFÖR!!! Skrattar folk i kör åt FEL saker när man går på bio? De skrattar inte ens åt skämten, utan åt fullt allvarliga scener där man inte ska skratta. Det är svårt att förklara, men jag tror många av er förstår vad jag menar. De skrattar även åt REKLAMEN före filmen börjar. Ni vet, helt vanliga reklamer som går tusen gånger om dagen på TV. Nu är de reklamerna tydligen svinroliga så att folk måste skratta.

Eller kan det vara så att Biomänniskor är människor som vanligtvis inte ser på TV, och är så upprymda av upplevelsen att de skrattar åt vad som helst?

(Jag känner mig som Carrie i Sex and the City när jag avslutar blogginläggen med en fråga.)

Mors.

Hey man, I live here.

Fatta roligt det skulle vara ifall man gick in på en restaurang och helt plötsligt bara gick bakom disken och började laga mat till sig själv. Sen bete sig exakt som om det var ens egen bostad och inte alls förstå varför kockarna ifrågasatte varför man var där bakom. Ha ha ha. Tänk till exempel att man gör det på McDonalds.

- Hey! You're not suppose to be back here!
- What are you talking about? I'm just making a burger?
- Yeah but you don't work here, do ya?
- WORK? I LIVE HERE, DAMNIT!

Jag vet inte varför jag skrev på engelska, men jag fick för mig att det inte hade sett lika roligt ut på svenska.

Ha ha, eller tänk er att man går in på ett företag, iklädd kostym och portfölj. Sen går man in på deras konferens och totalt bara tar över mötet. Man typ har med sig typ statistik på helt felaktiga saker som man presenterar.

Jag ska fika med en bloggkompis imorgon inne i Malmö. Vilken grej, va? En Bloggkompis. Själva grejen känns väldigt märklig, men rent känslomässigt känns det helt naturligt.

Nu: äta pizza (ni vet den med EXTRA ALLT!) och se Donnie Brasco på Youtube. Gött att man kan se filmer på Youtube. Det gynnar oss med mobilt bredband.

Tack leverpastej.

Don't you wanna be one of the cool kids?

Jag väntade så länge med att ta en snus i dag att jag blev snusfull. Jag sitter just nu och är just det - snusfull. Fan, vilken mäktig känsla. Det får mig att tänka tillbaka på tiden när jag var 12 år och tjuvsnusade. Då blev man berusad av snuset.

Jag brukade gömma snusdosan bakom plånboken i fickan när jag kom hem, och när jag satt hemma vid datorn hade jag den mellan mina 91:an Karlsson-serietidningar.

Man tyckte ju aldrig att det var riktigt gott när man var så ung heller. Man snusade ju bara för att vara cool inför de äldre grabbarna. Jag minns första gången jag tog en snus. Jag var typ 10 år och blev tvingad av min 4 år äldre granne att ta en sjukt stor General lös. Det var tydligen det starkaste snuset. Man var tvungen att vara en redig karl för att hantera't. Han nöjde sig inte med att bjuda mig på det rediga rövarsnuset, utan han bjöd mig på en helkväll fylld med förbjudna aktiviteter för en 10-åring.

Vi tittade på pornografisk film, som jag tyckte var alldeles för vulgär, drack öl och sprit och snusade. Efter typ tre minuter ljög jag att jag var tvungen att gå på toa för att urinera. Jag vinglade in i hans pappas barskåp så glasen var nära att gå sönder och spydde sedan.

Varför fortsätter man efter en sådan första upplevelse av någonting?

Den 21 mars.

Shit, det var längesedan jag uppdaterade nu. Jag har inte tänkt på det.

Jag har varit jävligt upptagen med annat, helt enkelt. Till exempel med att jobba, studera religioner och sekter och titta på stand up comedy på youtube. Jag funderar på att skriva en akt, och sedan testa köra standup på någon rookiekväll. Det är ju svårt bara att vara helt ärlig i sig själv, men ändå lyckas komma på något som skulle vara originellt.

Okay, det behöver ju inte vara helt originellt, men man måste ju ändå vara en tydlig karaktär så att folk kan säga "he-he, det där är typiskt Alex ;-)"

Jag kommer ju förmodligen aldrig att göra det, men det hade varit jävligt roligt att testa någon gång.

Jag läste för övrigt om profeten Jim Jones och hans egna stad Jonestown, där drygt 900 personer begick självmord i Guds namn. Jävligt vrickad snubbe det där. Läs om honom.

Förresten; mormor, du behöver inte vara orolig. Jag har läst hur mycket som helst om Jehovas Vittnen, och jag sitter just nu och läser om dem. Jag tänker inte gå med i deras sekt, utan jag är bara intresserad av att lära mig om religioner.

Förresten2; om nu Jesus var Gud i mänsklig form. Varför kände Gud att det var nödvändigt att födas ur Maria som spädbarn, och sedan leva ett helt mänskligt liv INNAN han blev en vuxen profet?

Gud skapade ju, enligt kristendomen, Adam och Eva. Varför kunde han inte bara glida ner på jorden som Jesus-27-jordsnurr direkt? Det hade ju varit mycket enklare, eller hur?

Musiktips: Robyn - Dream on (akustisk version, finns på youtube)

Varför, Jehova? Varför?

Jehovas vittnen tror ju att det skall komma en dag som kallas harmageddon - domedagen. De tror att det kommer råda fred och säkerhet på jorden en tid innan allt förstörs, och sedan kommer de som har tjänat Jehova komma till himmelen, och de som har trott på honom och Jesus Kristus få evigt liv på jordeparadiset.

Ungefär så tror dem.

Då är min fråga; varför jävlas Jehova med de troende? Om alla går och väntar, och har väntat sedan 1800-talet på himmelriket och paradiset på jorden, varför inte helvete håller han ut på det?

Vad kan det möjligen finnas för anledning att han inte bara fixar så det händer nu? Jag menar; han är ju trots allt Skaparen. Om han kunde skapa allt i hela världen borde han ju kunna fixa så att harmageddon kommer redan imorgon?

Något vittne som läser min blogg kan väl svara på det här? Tvivlar dock på att något vittne läser min blogg mer än en gång för att sedan be till Jehova om att de har läst syndig text.

Jehova bjuder inte på onödigheter.

I dag har jag och Mirja varit i Rikets sal. Det var veckomöte hos Jehovas vittnen.

Jag tror varken på Gud, Allah eller världssjälen Brahman. Jag är alltså ateist. Jag tror dock att det fanns en profet som hette Jesus, men jag tror bara att han var en helt vanlig sektledare. Jag tror också på Siddharta Gautama, men jag tror inte på mahayanabuddhismen där en massa gudar finns. Zenbuddhism och Theravadabuddhism är ju mer filosofiskt och det tycker jag är ok.

Hur som helst; vi var på ett möte i dag, och anledningen till det var att vi båda vill uppleva så mycket som möjligt i livet. Vi vill kunna tala ifrån egna erfarenheter när vi diskuterar. Det väger starkare i ett argument än om man säger "jag läste i Aftonbladet att..."

Det här mötet var intressant som väntat. Det var 1800-tal därinne. Männen hade kostym och portfölj (alla hade portfölj, till och med 15-åringarna) och kvinnorna hade kjol. ALLA kvinnor hade kjol, förutom Mirja som hade byxor och kavaj. Biggie up.

Det roligaste var att Mirja helt plötsligt blev 65 år innan mötet. Hon frågade en man om vad som hände efter den 30 minuter långa talet. När han svarade att det skulle bli vakttornstudier så frågade hon "BLIR DET INGEN KAFFEPAUS?"

Men hon gav sig inte där. Då och då under hela mötet ifrågasatte hon varför det inte blev någon kaffepaus, och exakt nu för typ 4 minuter sedan skrek hon:

"Om inte Jehova kan bjuda på lite kaffe, hur fan kan han då vara allsmäktiga herren?"

Är det verkligen SÅ viktigt med kaffepaus för en 20-årig kvinna? What is up with Mirja?

Interactive incredible super blog.

Okay, det är säkert en jättefin rakhyvel, och det är självklart viktigt med marknadsföringens alla delar. Men måste den heta Gillette Fusion Power Phenom? Det är liksom tre ord som är till för att låta coolt, UTÖVER namnet på själva märket.

Jag ska utforma en rakhyvel som jag kallar Q-design Multipower Creation for Destruction in Hell. Kommer det funka?

Det är som musikgenren metal.

- Ni spelar väl Heavy Metal?
- Nej, vi spelar Heavy Blood Skeleton Metal of Doom.
- Jaha, vad är det för skillnad?
- Det är mer reverb på gitarrerna.

Som många av mina nedskrivna betraktelser är det här också just; Dumt.

Just ja, det är också som på ett företag jag jobbade på. Jag var teknisk support för Bredbandsbolaget, och där var ALLA termer flashiga och på engelska. Han som bytte kaffefiltret på företagets kaffebryggare kallades typ för Technical Super User.

Dumt!!!

Igårkväll: rödvin och akustisk musik.

Snart: bio i Malmö. Vi ska se... Nähä? Nu går ju inte Seven Pounds på bio längre... Vad ska man se då? Benjamin Button? Män som hatar kvinnor? Slumdog Millionaire? Mumintrollens farliga midsommar?

Solstrålens känsla.

Klockan var 07:10 och jag bemöttes av solens svaga sken när jag snabbt och osäkert öppnade ögonen. Skenet var svagt då solen inte riktigt hade kommit till den position som gör det möjligt att se den från sovrumsfönstret.

Jag var pigg. Jag somnade inte om. Jag låg och tittade på ljuset från solen och tänkte på Drömmen. Vad Drömmen var kommer jag inte ihåg nu, men jag kommer ihåg känslan. Den var likadan som solens sken. Jag kunde inte riktigt se strålarna, men jag såg att de fanns. Ergo: det var en fin känsla.

Mirjas bröstmuskler har gått sönder, och jag vill ge henne en eloge för att hon är en sådan kämpe. Trots att hon får ont av att göra det hon är gjord för - sjunga - så är hon glad. Hon håller uppe humöret och det imponerar mig.

Jag har ett extraknäck på gång, på sidan av kundbokning. Det är att jag ska åka hem till ungdomar som har det kämpigt i skolan för att hjälpa dem med läxorna. Jag antar att det är allt mellan första till nionde klass.

Kommer man ihåg det man lärde sig på högstadiet eller måste man ha med sig en bärbar dator för att kunna googla fram svaren på ungarnas frågor? Vart får jag en bärbar dator ifrån då? Ingår det i jobbet eftersom de antas att man som vuxen har glömt bort vad Rudolfs Hess kusin åt till mellis varje dag? Vet man som 22-åring i dag vart Atlanten börjar och slutar?

Om man kollar på vad som utgör den populäraste typen av blogg i Sverige som kan man ju dra slutsatsen att; nej, dagens unga svenskar kan inget om världen och är allmänt dumma i huvudet.

Men jag mår bra ändå, just nu.

Karl Pedal.

Här ligger jag nu. I sängen med macen.

Mirja har fått en Mac Powerbook G5 i förödelsedagspresent. Fan vad jag hatar Mac. Allt är så osmidigt när man inte har lärt sig alla kortkommandon på tangentbordet. Man måste typ... klicka sig fram.

Min helg har varit en av de mest intressanta någonsin. Vi har varit på Skurups värdshus på en utekväll.

Jörgen (en ex-medlem i Brödraskapet Wolfpack) gjorde en miljon High Fives med mig för att uttrycka sin kärlek vid första ögonkastet på sitt gangstersätt. Han hade hundra tatueringar och fängelsehistorier. Jag sparade hans telefonnummer och skrev in "Jörgen Varg". Då blev han glad och höll upp handen för en High Five.

Jag pratade även med en urinvånare om Skurup i allmänhet. Han tyckte att Kareokekvällen som hålls på värdshuset varje månad var "ett jävla drag". Han hade knappt några tänder, och dumförklarade mig nästan för att jag inte kände till bandet "Pedalens pågar". Han blev ännu mer förvånad att jag inte visste vem Karl Pedal var. Han trodde typ att Karl Pedal var lika känd som Bob Dylan, och att Skurup är New York. Mer av den varan, tack.

För övrigt doftar det vår här nere nu. Det började göra det iförrgår. Jag firade med att göra tzatziki till kycklingen. Jag fick så mycket sommarkänslor av det så jag gjorde det igen igår. Tzatziki och Bearnaise är sommar.

Låttips: Mew - 156

Låtsasliv.

Det känns som att jag har väldigt mycket på schemat just nu.

I dag ska jag gå till bankomaten och hämta ut pengar och ge till Petter.
Sedan ska jag till Malmö och gå på Hem- och villamässan med Sara, Sara2, Lotta och Mikael.
Sedan ska jag troligen till Musikbörsen och hämta ut en effektpedal till Dimitrij.
Sedan ska jag jobba.
Sedan ska jag peka fingret åt polisen, men hålla fingret gömt sådär som Ali G gör.
Sedan ska jag bada bastu och dricka pilsner med Petter och en till Gällivarebo. Jag anar det värsta.
Sedan ska jag dö.

Imorgon ska jag möta Johannes och Persson på tågstationen.
Sedan ska vi bowla.
Sedan ska jag skylla på något över att jag inte fick bäst poäng.
Sedan ska jag vara sur och grinig ett tag eftersom jag inte fick bäst poäng.
Sedan ska jag brotta ned Johannes och skrika: "JAG SPELADE ÄNDÅ INTE MITT BÄSTASTE, OK?" medan jag innehar en lavett hängandes i luften.
Sedan ska jag möta Mirja och Komvuxgänget för en after work-öl på Värdshuset.
Sedan vet jag inte.

Jag brukar inte ha såhär mycket aktiviteter på dagarna. Men det känns kul. Det känns bra att inte behöva fylla ensamheten med Mollgans sällskap också.

HakornasRättshaveri

Nu begär Kungen MER pengar av regeringen för att finansiera hakornas bröllop. Är det verkligen rimligt att lägga skattepengar på deras jävla bröllop istället för till exempel sjukvård, skolsituationen, arbetslösheten eller vägen mellan Jokkmokk och Gällivare? Idiotiskt.

Både Victoria och Daniel ser ju för övrigt ut som Jay Leno, och det tycker jag är märkligt. Om jag hade något slags komplex för mitt utseende så hade jag ju inte velat ha en tjej som ser likadan ut.

____________________________________________________________________

"På Facebook har flera grupper redan startats i protest mot kronprinsessans bröllop som kan bli kostsamt för skattebetalarna. Gruppen "Vägra betala Victorias bröllop" har på cirka en vecka växt från att ha cirka 3 500 medlemmar till cirka 25 000 medlemmar."
____________________________________________________________________

"På Facebook har man bland annat startat gruppen "Vi som vill betala för Victorias Bröllop" som i skrivande stund har 117 medlemmar. "Jag förstår inte varför folk klagar.. Det är inte så att vi kommer och betala mer skatt för att få ihop bröllopet utan att det tas från pengar som redan finns", skriver en medlem där."
____________________________________________________________________

Kul att ett Lunarstorm för vuxna får så stor uppmärksamhet i media, och att det tas på så stort allvar.

Men vadå "... det tas från pengar som redan finns"? Jag förstår inte resonemanget. Vad spelar det för roll? De pengar som redan finns kan väl användas till något mer värt än två hakors bröllop?

Nej, de borde slå sina kloka hakor ihop och fixa pengarna själva, om de nu är så ivriga att ha deras tremiljonerkronorsbröllop.

Sverige är mindre bra, i vissa fall.

Som svensk så tycker man ju att det är sjukt att man gifter bort sina döttrar i muslimska länder som till exempel Iran, Irak, Syrien och Turkiet. Man tycker att det är integritetskränkande och hemskt.

Varför ska föräldrarna välja partner?

Man borde ju få välja själv vem man vill spendera sitt liv med. Ingen annan kan ju styra över sin kärlek och sina val!

Det är i högsta grad kvinnoförtryck!

Ändå har hela jävla SVERIGE stannat upp för att hylla kronprinsessans jävla giftemål med Daniel jävla Westling.

HALLÅ? SVERIGE? VAKNA!

Det är ju precis samma sak där. För att få gifta sig var inte bara Kungen och Drottningen tvungna att ge sitt godkännande, utan REGERINGEN OCKSÅ!

Och det här har vi som statssymbol. Deras giftemål är Sveriges ansiktet utåt.

Dumt?

- Ja.

Tack till Özz Nûjen som belyste det här perspektivet i Malou imorse.

Måndagsmål.

Följande program ska jag bli mästare i:

• Illustrator
• Photoshop
• InDesign
• Dreamweaver

Efter jag har blivit mästare i dessa program ska jag söka in till en designskola. Jag vet inte vilken, men jag vet att jag ska komma dit.

Tidsuppfattningen jag har är att jag ska ha hunnit bli nog bra, hittat den rätta skolan, hunnit bli mästare i att resa i följande länder:

• Thailand
• Kambodja
• Något land i Afrika
• Bolivia
• Brasilien

och inte ha fyllt 25 innan detta mål är uppnått. Sounds good?

MarsMånadMåndagsMisär

Hela världen står still. Det är mars månad och imorgon är det mars måndag. De här månaderna är vidriga. Det är väl en vanesak, men hjärtat slåss med kniv.

Det är kanske präglat av nulägets misär, men jag tycker att exakt ALLT är töntigt och banalt nuförtiden. Jag stör mig på allt, typ. Jag tycker att de flesta låttexterna är banala och jag berörs av jättekonstiga saker. Jag grät till Robert De Niros tal till Sean Penn vid Oscarsgalan. Jag fällde ytterligare en tår till en sorglig familjesituation i något program med Gordon Ramsey.

Det jag vanligtvis berörs av tycker jag bara är töntigt. Jag ska berätta mer ingående imorgon tänkte jag. Nu ska jag fortsätta spela Playstation och skriva dikter i blod.

Låttips: Ismael Lo - Ma Dame