Jag lagade nyss en maträtt som påminde mig om första gången jag åt den. Det var sommaren 2006 och jag var på fest i Gammelstad i Luleå. Det var jag, Michael Karlsson och Robin Jenslid som åkte dit med lokalbussen.
Festen var väldigt rolig och händelserik, men jag tänker inte berätta om den. Dels för att det är konfidentiellt och dels för att den inte har med saken att göra egentligen. Vi sov över där, och morgonen efter gick jag och Robin hem. Det var 2 mil hem och det var jag och Robin mot solen. Det måste ha varit blandningen av bakfylla, stark solenergi och ångest som gjorde färden så fruktansvärd.
Vi kom fram till Luleås centrum ungefär vid tiotiden vill jag minnas. Det måste ha varit efter klockan tio eftersom Aurora hade öppet. Det är en kiosk och där köpte vi två 33 centiliters burkläsk var. Jag köpte två Coca-cola, men jag tror att Robin köpte en fanta med konstig smak och en sprite. Han är ingen colakille. Det gav oss lite styrka och vi fortsatte till Bergnäsbron. Vi skulle till Bergnäset där Robin bodde, men vi blev stående ett bra tag på bron.
Vi stod med varsin läsk, solen stekande mot våra bara ryggar och betraktade den lilla bortglömda hamnen nedanför bron. Det är ingen hemlighet att jag är svag för båtar, havet och smutsiga hamnar, och självklart hade bakfyllan, solen och ångesten återigen en påverkan på mitt sinne. Trots allt var det här var en av de vackraste upplevelserna jag haft i hela mitt liv.
De gamla arbetarna var sotiga i ansiktet medan de stånkade med sina verktyg, och jag var i nirvana. Jag vet att Robin minns det här, men jag vet inte om han minns det som mig.
När vi kom hem till Robin sa han åt mig att gå och duscha, medan han gjorde mat. Han gjorde ofta så. Han lagade ofta mat till mig och lät mig vila när jag stundtals bodde hos honom. Den här gången gjorde han Dopp-i-kopp. Det är köttbullar, kokt potatis, morotsstuvnig och på sidan om har man en kopp innehållandes lök med smält smör. Det är det bästa som finns. Nu blev jag fylld av nostalgi och kommer att göra ett bra jobb i dag på jobbet. Tack Robin.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Tack själv alex :) en fantasiskt kväll/dag efter. Minns också sjukt tydligt när vi stog där o kollade ner just vid början av bron. Minns att även att vi "de här är äkta så som i "living on a prayer" "johhny use to work in the docks" Vet dock inte om du minns just det? Som sakt, en fantastiskt dag trots galen bakishet, vätskebrist och galet trötta ben.
minns även att vi ""SA"""
Jag minns fan det jag också, nu när du säger det!
Fantastico.
Skicka en kommentar