Return.

Nu är det väl dags att börja blogga igen, inte sant?

Jag har haft ett sommarjobb som tog all min tid och fokus. Jag jobbade med en snubbe från Sri Lanka som alltid fick stånd på lunchen och sa då att han blev varm. Han skämdes aldrig över det och försökte således aldrig dölja sitt utstående paket. Obehagligt.

Min andra kollega var från Honduras, 32 år gammal och hade bott i Sverige i 5 år. Han påstod att han var läkare i Honduras, men kunde ca 20 svenska ord, visste inte varför han bodde i Sverige, såg Tom & Jerry på luncherna och såg exakt ut som en svart Mr Bean. Jag tvivlar på att han var läkare...

Följande ord/meningar kunde han säga:
- Koka mat
- Koka bröd
- Äta mat
- Äta mera mat
- Inte mycket, lite.
- Inte lite, mycket.
- Inte samma, olika.
- Inte olika, samma.
- Kanske du vill... (följdes alltid av de 4 första meningarna)
- MAAKIII (han menade tvättmaskin)
- Gala (han menade galen)

I resten av konversationerna användes kroppspråk, vilket han inte kunde.



Nu är jag arbetslös och det känns helt OK. Jag ska använda den här tiden till att lära mig om livet. Jag ska studera människans egentliga uppgift i livet genom experiment. Jag ska beställa pizza till en biosalong och be dem leverera den i den mest spännande scenen. Jag ska lära mig swahiliska. Jag ska sortera tops i storleksordning. Jag ska lära mig att ställa in det perfekta ljuset i VLC-spelaren utantill.

Nu ska jag leva, god damnit. Nu är jag tillbaka.