Anställd igen.

Två dagar hann jag vara arbetslös innan ett till jobb slängdes på mig. Vem snackar om dystra tider egentligen? (Många som kommer bli upprörda på mig för den där kommentaren. Till er: förlåt, men jag måste få blåsa upp mig själv litegrann.)

Jag jobbar nu åt ett företag som heter ACC. Jag orkar inte förklara något mer. På fikarasterna roas jag av en man som är en karikatyr på sig själv. Han har Fidel Castro-keps i kamouflagemönster lite för långt nerdragen, öronsnäcka till mobilen, drar fräcka skämt som 1/5 i fikarummet orkar låtsasskratta åt, pratar frrrrrrruktansvärt bonnigt och säger punchlines som "yo yo homies!" MED den där bonnadialekten. Det hela känns obehagligt. Han har dessutom blekt håret i sån där blond färg tjejerna hade när de blekte håret i mellanstadiet. Oranget alltså.

Annars har jag gjort mycket i dag. Jobbat, gymmat, sett Hangover och cyklat 2 mil.

Kul att jag gymmar. Jag är svagast på gymmet och går och blåser upp mig själv sarkastiskt och stoltserar med att jag tränar biceps på 12.5kg när alla andra därinne kör på 17.5 och uppåt. De andra pojkarna ger mig oigenkännliga blickar.

Känns helt O.K.