Höstvinden får mig att känna mig bra.

Vi var ute i Malmö fredags. Det var jag, Mirja, Lahib och Valter. Det började med att vi åt på ett sushiställe. Det var sådär gott. Jag blev inte mätt. Jag blev bara 52 år och tyckte att musiken som spelades på restaurangen var för hög.

Sedan skulle Valter visa oss ett ställe på möllevångstorget. Det misslyckades och slutade med att vi helt plötsligt var på ett nedsläckt tivoliområde. Jag blev rädd och såg Det i syne hela tiden, så vi gick till en klubb som heter Babel. Där spelade Jazz Attacks. Det är hiphop med en smak av jazz antar jag. Det var inte så jazzigt. Jag såg dem för typ 6 år sedan när de spelade på musikestetiska i Luleå. Då var de jazziga, rappade på engelska och freestylade hur bra som helst. Nu var de inte alls så jazziga, rappade på skånska och freestylade ingenting. 3/5 toasters får dem dock. De hade en bra basist.

Sedan gick vi till ett ställe som heter Bodoni, där vi möttes av en tjej med ofördelaktigt utseende som stod och dansade själv på ett dansgolv, iklädd typ latexmundering. På en skärm bakom henne visades anarkistloggan och drakar, och framför henne stod en för gammal fotograf med mustasch och fotade henne. Jag tyckte att det var för konstigt för att inte sitta ner och ta en öl.

Efter ett tag dök alltmer skumt folk upp och vi frågade bartendern vad som var kvällens tema. Det var Tomboy, och jag fick för mig att det var Onkel Sam. Antagligen var det blandningen av ett glas rött och två starköl som skapade min förvirring. Eftersom jag var förvirrad och de andra är norrlänningar (förutom Valter. Men han pluggar geografi och är från göteborgstrakten) så fattade vi inte vad som menades. Efter ett tag förstod vi. Det var en man som trängde sig in bredvid mig i baren och presenterade sig och började fråga en massa om mig, samtidigt som han stod och halvdansade till typ Village People.

Okej, det var inte Village People men det var typ så tydligt. Det var gaykväll helt enkelt. Vi blev helt norrländska och satt där i bordet och stirrade ut över folket i tystnad och såg fåniga ut, precis som vi gör när vi går på gatorna i en storstad.

I Lördags var jag på fest hos jazzarna. Det var sjukt roligt. Jag blev typ en helt annan person när Kristoffer slog på en Lauryn Hill-konsert. Jag började dansa och satte kepsen ännu mer på sned och jag tror faktiskt att jag har tagit steget från att sitta på festen med armarna i kors i en soffa, eftersom jag har varit osäker på mina moves, till att vara han som dansar. Som inte är våldtäksman. I och för sig så står jag still när den där låten "Alla som inte dansar är våldtäksmän" kommer på. I protest. Den är så jävla idiotisk.

Imorse åkte Mirja till Norrland för att spela runt hela norr. En tvåveckorsturné. Jag ska vara en ensam målare som bor i en låda med färger. Jag ska sitta själv mycket och fundera på livet och röka pipa. Jag ska vara Mister Lonely.

Nej, jag ska faktiskt redan imorgon åka till Evelina och laga mat och repa ett par låtar. Sen till helgen kommer Nico på besök, det ska bli magnifikt.

Annars funderar jag på att börja spela internetpoker i veckan. Låter som en bra idé?


Fan, det här är det bästa jag har hört länge. Lyssna.