I have a new found respect for life.

Jag är en av jordbävningens överlevare, och det känns helt ok. Ni har säkert läst eller hört eller sett om jordskalvet i media. Det var ganska brutalt faktiskt. ~4.7 på richterskalan är ju mycket för en svensk. Vi vaknade upp av att hela huset höll på att skaka sönder. Min första tanke var faktiskt -"Shit, en jävla jordbävning?". Men eftersom föregående hyresgäster påstår i ärlighetens namn att det spökar här så var min andra tanke -"Shit, nu är dom leds på att vi bor här och försöker skrämma bort oss..."

Det var i alla fall en häftig upplevelse.

Jag har haft en hektisk period på senaste:

- Skapat ett program i Multimedia Lab (Gitarrkurs för nybörjare)
- Skapat ett fanzine i Publisher (en musiktidning)
- Skrivit ett arbete om filmens utveckling (från stumfilmen framtill idag)
- Håller på att skriva ett arbete om Johnny Depp
- Lärt mig Konstantine på piano och arrangerat den snyggt på gitarr. Jag ska spela och sjunga den på fredag, på julavslutningen. Jag vet inte om jag ska kompa mig själv på piano eller gitarr.

- Skrattat åt en hel del slangord i Bonniers Slanglexikon
- Åkt på världens största förkylning
- Sett första (den lyckliga) delen av Titanic
- Fixat tågbiljetter för mig och Robin att åka från Luleå till Malmö, och även biljetter för Robin att åka hem till Luleå igen.

- Sett ett djur som inte var en katt, hund eller hare. Det var helt sjukt. Jag förstår inte vad det var för djur jag såg. Den sprang över gatan igår när jag hade varit och köpt julmat. Jag vet fortfarande inte vad det var. Om ni tänker er en hare som springer hukad, är naken och har kattöron. Så såg den ut.

På tal om konstiga djur - vad i helvete är det här för något?

Hahahaha. Helt absurt.